Miljöpåverkan av digital transformation inom hälso- och sjukvårdssektorn

Idén om att uppnå målet om ”noll avfall” har på senare år vuxit sig allt starkare i många industrier och branscher, inklusive hälso-och sjukvårdssektorn. Egentligen är det inga konstigheter – till syvende och sist handlar det om att hindra miljöfarligt avfall från att hamna i naturen och eliminera behovet av soptippar. För att detta ska kunna ske i vården gäller det att minska förbrukningen av engångsmaterial och satsa på återanvändning och återvinning så långt det är möjligt. Det låter enkelt, men i praktiken blir det ändå komplext. Det som krävs är en grundlig omställning av vår nuvarande linjära ekonomi i alla dess aspekter till förmån för en fullt ut cirkulär modell, som - liksom i naturen - säkerställer att allt material och alla råvaror som används återanvänds och återförs i ett evigt kretslopp.

Inom hälso-och sjukvårdssektorn är det extra svårt att nå denna nollvision, eftersom det finns så mycket olika sorters medicinskt och faramceutiskt avfall att ta hand om. Det är allt från dagliga engångsprodukter i papper och plast till potentiellt sett farliga material - som använda sprutor, smutsiga förband, utgångna läkemedel och kemikalier. Den goda nyheten är att aktörerna i branschen har blivit allt mer avancerade och sofistikerade när det gäller att hantera sina befintliga avfallsströmmar och reducera deras negativa inverkan på miljön. Den dåliga nyheten är att branschens digitala transformation skapar nya avfallsströmmar att ta hand om.

Verksamheter och organisationer i hälso-och sjukvårdsbranschen är idag hårt pressade att effektivisera sig genom digital innovation. Olyckligtvis leder de digitala initiativen till en ny typ av avfall, så kallat ”e-avfall” eller ”e-skrot” (e-waste). Under 2019 genererades 54 kubikmiljoner ton “e-avfall” i världen. Det är just nu svårt att säga hur mycket e-avfall specifikt vård- och hälsoindustrin stod för, men det är inte svårt att föreställa sig omfattningen av problemet.

E-avfall är en bred kategori som inkluderar datorkomponenter, mobiltelefoner, surfplattor, skrivare, medicinsk utrustning, kamera- och filmutrustning med mera. Och då har vi inte ens ägnat Sakernas Internet, Internet of things en tanke. Det finns ingenstans i vården där frågan om avfallshantering är mer relevant än när det gäller “det medicinska sakernas internet.” Enligt analyshuset Frost & Sullivan förutspåddes 2020 bli året då det skulle finnas upp till 30 miljarder uppkopplade medicinska enheter i sjukvårdens ekosystem.

Givet det vi vet idag om e-avfallets inverkan på planetens och människors hälsa, måste vi på allvar börja prioritera hanteringen av det och säkerställa att e-avfallet tas om hand omedelbart och proaktivt på ett hållbart sätt.

E-AVFALLETS INVERKAN PÅ PLANETENS OCH MÄNNISKORS HÄLSA

Giftiga kemiska grundämnen och föreningar som används i teknisk utrustning är intimt förknippade med e-avfall. För människor kan ökad, överdriven exponering för dessa ämnen orsaka negativa hälsoeffekter. Vilka nivåer och gränsvärden som är skadliga diskuteras ofta i forskningen, men industrin erkänner att det finns ett samband. För att komma till rätta med miljöaspekten och skapa en cirkulär näringskedja måste vi väga in både produktion och avveckling av tekniska produkter.

• Den storskaliga tillverkningen av elektroniska enheter, ofta med korta uppdateringscykler, leder till snabb förbrukning av våra begränsade naturliga resurser.
• E-avfallet innehåller ofta material som koppar, järn, guld, silver och platinum. När enheterna dumpas eller bränns istället för att samlas in och återvinnas eller återanvändas går ädelmetaller till spillo.

För att läsa hela innehållet på engelska, ladda ned detta dokument.